Vi började först med jodoträning som provverksamhet inom Budokwais Kendo & Kenjutsu-sektion, hösten 1981. I slutet av den terminen tyckte vi det var moget att starta en jodoklubb och utöka träningen till andra platser också.
Rent formellt så bildades Stockholms Jodoklubb den 29 december 1981 med en interim-styrelse med Lasse Carlberg som ordförande, Jonas Bellonius som sekreterare, och Lena Carlberg som kassör. Per Bjerlow deltog också i bildandet. Våren 1982 började Stockholms Jodoklubb med träning i Aspuddens skola och i Råsundastadions norra läktare. Dessutom var det träning i Vällingbyhallen (Budokwai Kendo&Kenjutsu) och i Lännboskolan i Fisksätra (Fisksätra Budo-Atlet).
Tidigt på vårterminen bytte klubben namn till Stockholms Jodokai eftersom Stockholms Judoklubb hade invändningar.
Lasse hade aikidoträning som grund, från slutet av 60-talet en bit in på 70-talet. Lena kom igång med aikido i Budokwai 1973.
I slutet på 70-talet hade Budokwais Kendosektion ombildats till Kendo&Kenjutsu. Det fanns ett intresse för "gamla" vapentekniker, och Kjell Söderström med flera utvecklade ett träningssystem, "kenjutsu". Man tränade kendokata och därav inspirerade former, iaiformer, och även jo. Från den tiden minns vi en inspirerande träningsvecka med en gästinstruktör, Roald Knudsen, en engelsman som tränat Kashima Ryu kenjutsu. I den miljön tränade Lasse, lite senare började även Lena.
Försommaren 1980 anordnade Donn Draeger en turné till Europa med japanska mästare från skolor som Katori Shinto Ryu och Shindo Muso Ryu. Det var bland andra den legendariske Otake Risuke och Kaminoda Tsunemori. De kom till Schweiz och gjorde också besök i Sverige. Träningsläger och uppvisningar hölls. Flera gamla Budokwaiare var med på de läger som anordnades. En som var med då var Lasse Bäckstam. Själva var vi tyvärr inte med vid det tillfället. Det var ganska kort varsel innan och så hade vi sedan ganska länge bokat in oss på en resa till Grekland med flera av våra släktingar. Men trots att vi inte var med blev det en inspirationskälla.
Vi läste också i Donn Draegers böcker, Classical Bujutsu och Classical Budo. Det som vi tyckte var mest intressant var att det fanns något som hette Shindo Muso Ryu Jodo som faktiskt ännu tränades på olika platser. Var man intresserad av att söka sig till någon gammal skola för att träna kunde man vända sig till Kobudo Shinkokai, adressen fanns i boken. Och det gjorde vi.
Det ledde till att vi under 8 veckor under sommaren 1981 tack vare Donn Draegers förmedling, kunde träna i Tokyo för Kaminoda-sensei. Det var fantastiskt spännande och roligt. Vi blev mycket väl omhändertagna och fick lära oss mycket för att vara så kort tid.
Så från hösten 1981 började vi med jodoträning i Vällingbyhallen.
Några som var med och tränade från början var Lasse Bäckstam, Per Modig och Cecilia Kluth.
Vi hade inte någon rätt att gradera, utan det var enbart träning vi kunde erbjuda. Vi hade inte ens någon grad själva då. Vi var ganska entusiastiska och trodde det skulle gå lätt att sprida jodo.
1982 kom en person, S. Christopher, till Sverige. Han var malaysier, 2 dan jodo, och var utsänd av IJF, International Jodo Federation. Vi tränade för honom några gånger, men för oss kändes det så annorlunda i attityd att vi själva inte tyckte vi kunde träna för honom. Det var ändå några från oss där, Lasse B och Johan Thams bland andra.
Efter vår resa till Japan 1983 då vi tilldelades 2 dan av Kaminoda-sensei, fick vi också rätt att ordna graderingar. Kaminoda-sensei är utfärdare och organisationen i vars namn de utfärdas heter Nihon Jodokai.
Från hösten 1983 till våren 2002 har det varit nästan 40 graderingstillfällen i regi av Stockholms Jodokai. Vid några tillfällen har gradering anordnats i Uppsala.
Första tiden var det träningsverksamhet parallellt i Stockholms Jodokai, Budokwai Kendo & Kenjutsusektion, och i Fisksätra Budo-Atlet. Vi tränade i Råsunda, Aspudden, Fisksätra, Vällingby och på S:t Eriksgatan.
Då Vällingby Kendoklubb bildades hade vi all verksamhet där och vi lät även Stockholms Jodokai lämna Svenska Budoförbundet. Likväl fortsatte vi med graderingar inom Stockholms Jodokai, det var alltså, förutom ett par läger det enda som gjordes inom klubben. Det var en period utan medlemmar.
16 februari 1991, efter att ha funnits i drygt 5 år, upplöstes Vällingby Kendoklubb. Dess kendoverksamhet och lite till gick in i FSKA och för jodoverksamheten lät vi återstarta Stockholms Jodokai. Kom återigen med i Svenska Budoförbundets kendosektion. Vårterminen 1991 tränade vi i Vällingbyhallen och började då också med träning i Nybohovsskolan. Den huvudsakliga träningen var länge i Vällingbyhallen, men tonvikten kom alltmer över till Nybohov. Sedan hösten 1995 är det enbart i Nybohov vi tränar. Numera tränar vi där varje tisdagskväll.
Under en vecka i augusti 1999 hade vi glädjen att ha en grupp japaner med Kaminoda-sensei i spetsen som gäster. Vi hade kvällsträning onsdag-fredag och heldagsträning lördag-söndag. Dagtid var det ett späckat sightseeingprogram för de långväga gästerna.
De 20 åren firades med träning och uppvisning för släkt och vänner en lördag i november 2001. På kvällen hade vi fest på Nybohovsrestaurangen, då vi bland annat lärde oss sjunga jodosången.
En hel dags träning en lördag i november 2006 följt av en Japaninspirerad kväll hos Lasse och Lena, med bilder och videoklipp från träningar i Japan, lite ätbart som soba och lite shochu och sake.
En lördagsträning i november 2011 med många gamla tränande på besök. På kvällen var det jubileumsmiddag på restarurang Tennstopet.
Corona drabbade världen och Sverige våren 2020. I slutet på april blev Lasse svårt sjuk, och avled efter 12 dagar på sjukhus. En svår tid.
På hösten bildas en ny styrelse, periodvis har vi träningsuppehåll, men på vårterminen kommer vi igång med utomhusträning.
Lite försenat jubiléum. Träning och fest 3 december, träning söndag, med ca 35 deltagare. Flera gamla tränande deltog. Det var även deltagare från andra klubbar i Sverige. Dan Pearson från Portland var den mest långväga gästen.